Att sikta mot stjärnorna

en bok om författarinnan Maria Durling 1867-1950

Holmbring, Jan-Åke

Bokpresentation

Då jag våren 2006 fick tillfälle att ta hand om alla handlingar i släkten Durlings samlade släktpapper, fann jag där också Maria Durlings omfattande dagböcker. Maria Durling skrev dagbok från år 1889 till år 1949, året före sin död. Dagböckerna är 14 stycken tätskrivna svarta vaxduksböcker. Visserligen skrev inte Maria varje dag, ibland kunde det dröja en vecka, kanske en månad, innan hon fattade pennan på nytt, men ändå är hennes dagböcker en värdefull källa för kännedom om hennes och släktens liv.
Nu skall i ärlighetens namn sägas, att mycket i dagböckerna handlar om Marias religiösa liv, hennes grubblerier, hennes skuldkänslor och hennes syn på religionen och det andliga livet över huvud taget. Då hon dessutom var mycket politiskt intresserad, upptas en stor del av hennes anteckningar av sådana politiska händelser, som hon ansåg var av värde att bevara och kommentera.
Likväl finns i böckerna en hel del, som skildrar hennes familj, hennes släktingar och de praktiska företeelserna i hennes liv. Det är främst dessa konkreta upplysningar, som denna framställning tagit fasta på. Hur gestaltade sig hennes liv, vad var målet för hennes strävan och hur upplevde hon förändringarna i tiden? Ett stort antal fotografier finns också bevarade bland släkthandlingarna och ett flertal av dem har använts för att illustrera framställningen.
Jag har själv inget personlig minne av Maria Durling. Det framgår dock av dagböckerna, att hon nästan varje sommar fram till 1940-talet besökte Backegården i Karlstorp för att där hälsa på sin kusin Anna Tamm och hennes familj. Vid sådan besök under 1930- och 1940-talen bör jag haft möjlighet att träffa henne där, men något minne av ett sådant möte har jag inte. Det fanns så många äldre släktingar, främst gamla damer, på Backegården i min barndom och vem som var vem höll vi inte så noga reda på. Enligt mina föräldrars gästbok besökte Maria Durling också mitt föräldrahem i komministergården Kölbygärde i Ljungbyholm sommaren 1931, men vad minns en femåring av en sådan enstaka händelse?
Det är svårt att idag bedöma värdet av Maria Durlings författarskap; det tillhörde utan tvekan en förgången tid. Hon tycks dessutom idag vara totalt bortglömd som författarinna. Inga av hennes större verk är idag tillgängliga med undantag för dem, som fortfarande finns på Kungliga Biblioteket. Av hennes större arbeten är det endast de båda delarna av ”Bibeln i vårt tids forskning”, som numera går att köpa på antikvariat. De finns också att tillgå i Uppsalas och Umeå universitetsbibliotek samt i biblioteket i Sigtuna. Maria Durling finns inte omnämnd i någon litteraturhistoria och omtalas endast helt kortfattat i några samlingsverk om svenska kvinnor.
Det är likväl min förhoppning, att något av hennes långa och innehållsrika liv fortfarande kan vara av intresse för någon och att hennes dagböcker på så sätt ändå har varit till något gagn.