Jorden vi ärvde i folkhemmets land

Saand, Ingemar

Bokpresentation

Boken Jorden vi ärvde i folkhemmets land skildrar delar av Sveriges historia under perioden 1650–1950 då jorden är central för folkets försörjning vid övergången från feodalism till kapitalism. Äganderätten till jord är under denna tid juridiskt oklar. Det orsakar många tvister. Samernas historia penetreras. Staten behandlar dem illa under hundratals år, ända in i vår tid. Näringsfrihet införs 1864. Den ekonomiska sektorn expanderar kraftigt. Egendomslösa människor utnyttjas av kapitalstarka skrupelfria entreprenörer. Fattiga människor far illa och behandlas orättfärdigt av lagen.
 Med övergången från ståndsriksdagen till tvåkammarriksdagen startar propagandan för nationalismen. Rötterna kan härledas till den styrande elitens förlorade illusioner om ärofulla segrars glans. Den försvann med stormaktens och enväldets undergång. En deprimerande känsla breder ut sig hos eliten när glorian ramlar av.
 Sanningen om stormakten som en bärsärk och kulturförstörare föder då nya idéer. Sveriges ära måste återupprättas. Nationalhjältar skapas i diktens och konstens form. Det nordiska folket är av bättre ras än icke germaner påstår forskare. De får sitt önskade Rasbiologiska Institut för att ta reda på hur det förhåller sig med den saken. Samerna blir studieobjekt för att de antas tillhöra en lägre ras. Studierna bildar grund för nya restriktiva lagar. Konsekvens: Institutionaliserat förtryck här hemma och förintelse av ca 6 miljoner judar under kriget.

Författaren är amatör inom ämnet historia. Är intresserad av ett tvärvetenskapligt perspektiv med tyngdpunkten på sociala, politiska och kulturella förhållanden hos de människor som har begränsad tillgång till maktens institutioner. Bakgrund: Pensionerad elingenjör bosatt i Linköping.