Bo Markings rötter, del 3

Mormors bok

Marking, Bo

Bokpresentation

När Magnus Eriksson år 1808 tog värvning som dragon i Skällebacka i Vimmerbytrakten och fick namnet Hjelm måste han uppfylla två krav. Ta hem sin föregångares likkista från Eksjö och gifta sig med dennes änka. En av parets söner blev husar. En av dennes många söner, Frans, klarade inte mönstringskraven och fick bli skräddare. Frans flyttade till Göteborg
 Gripenclous Trolldomskommision i Marstrand frikände till slut 1671 Rådmannen Gunnar Leths hustru från anklagelser för att ha deltagit i satansmöten med djävulen själv på Blåkulla. Allmänheten hade en annan uppfattning och paret tvingades flytta till Lilla Askerön. Två släktingar från Marstrand kom så småningom också dit och gifte sig på 1780-talet med flickor ur den gamla lotssläkten på Stora Askerön. När Uddevalla 1806 förstörts i den stora branden flyttade en annan släkting, coopverdicapitain Jean Paul Wickström dit och byggde upp ett trankokeri på Knarrudden. Jean Pauls hustru var dotter till en strandridare från Skåne som blivit chef för tullstationen Kalven på Stora Askerön. En dotterdotter till honom, Hedvig, änkan efter kapellpredikanten på Klädesholmen, flyttade också till Knarrudden. Nästan alla fick plats i trankokarens hus. Så gifte sig Hedvigs son med en dotterdotter på lotssidan och byggde sig ett eget litet hus vid Knarrudden. De fick 6 barn bl.a. Elna. I slutet av 1800-talet hade nästan alla på Knarrudden gått bort. Unga Elna flyttade till Göteborg.
  I Göteborg träffade Elna skräddaren Frans. De blev min mormors föräldrar.

En Alibertabok.